Sök:

Sökresultat:

2160 Uppsatser om Utländska medier - Sida 1 av 144

Varför kan vi inte jobba tillsammans? : Àmnesintegrering inom hem- och konsumentkunskap

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

SkĂ­lur ĂŸĂș? : Om svenskars och danskars förstĂ„else av islĂ€ndska

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Vem Àr anvÀndaren? : En studie av framstÀllningen utav biblioteksanvÀndaren och bibliotekets funktion i Biblioteksbladet mellan Ären 1919 till 2010

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Sociala medier : Ett relationsbyggande verktyg?

Den rÄdande trenden Àr att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nÄ en allt större publik. FrÀmjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada Àn nytta?.

VÀlgörenhet 2.0 : En studie om vÀlgörenhetsorganisationers externa kommunikationsarbete över sociala medier.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur vÀlgörenhetsorganisationer idag anvÀnder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar pÄ att vÀlgörenhetsorganisationer inte anvÀndersociala medier till dess fulla potential. Det frÀmsta syftet föranvÀndningen av sociala medier Àr fortfarande frÀmst att spridainformation och organisationens budskap. .


Köpbeteende pÄ sociala medier. Hur olika faktorer pÄverkar köpprocessen

Syftet Àr att förklara hur köpbeteendet i Sverige pÄverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning utförd pÄ svenska konsumenter. Slutsatsen Àr att de demografiska faktorerna har mycket liten pÄverkan pÄ köpprocessen pÄ sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende pÄ hur konsumenten anvÀnde sociala medier..

Köpbeteende pÄ sociala medier. Hur olika faktorer pÄverkar köpprocessen

Syftet Àr att förklara hur köpbeteendet i Sverige pÄverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning utförd pÄ svenska konsumenter. Slutsatsen Àr att de demografiska faktorerna har mycket liten pÄverkan pÄ köpprocessen pÄ sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende pÄ hur konsumenten anvÀnde sociala medier..

Sociala medier och företaget

Det rÄder en form av nybyggaranda bland de som arbetar med sociala medier. För mig har det i arbetet med undersökningen framkommit att företagens engagemang inom sociala medier handlar om tvÄ saker, mÄlgrupp och tid. Företag förlorar den yngre mÄlgruppens förtroende om de uteblir frÄn den virtuella arenan. Den Àldre generationen har inga planer att förÀndra sitt beteende och dÀrför har företag fortfarande tid att förbereda sig..

Sociala medier : Kan sociala medier vara ett verktyg för att frÀmja deltagademokrati?

Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nÀtverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar pÄ politik och huruvida politiskt deltagande frÀmjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmÀnheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt Àmne att studera i uppsatsen. .

Digitala medier i undervisningen : -En kartlÀggning av fysiklÀrares relationer till digitala medier i klassrummet

I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.

Sociala medier i skolan : en del av undervisningen?

Inom skolan har det lÀnge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lÀrare ska kunna kommunicera med varandra pÄ nÀtet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier Àr ett vitt begrepp som nÀmns lite var stans idag, men vad innebÀr dÄ sociala medier? Sociala medier Àr ett samlingsnamn pÄ kommunikationskanaler som tillÄter anvÀndare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud..

Sociala medier ? Sociala mediers betydelse för avkastning

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

Politik i sociala medier : En studie om hur politiska ungdomsförbund anvÀnder sociala medier.

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund anvĂ€nder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlĂ©nHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssĂ€te: Högskolan i Halmstad, Sektion HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstĂ„ hur politiska ungdomsförbund anvĂ€nder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, TvĂ„stegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett explorativt förhĂ„llningssĂ€tt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehĂ„llsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier Ă€r och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras anvĂ€ndning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier Ă€rstor. Det personliga mötet Ă€r stort och ökad anvĂ€ndningav sociala medier hĂ€nger ihop med en ökad anvĂ€ndningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

KONTRASTERANDE V?GAR TILL EKONOMISK TILLV?XT En j?mf?rande studie av utl?ndska direktinvesteringars inverkan i Serbien och Montenegro

Foreign direct investment (FDI) is widely regarded as a significant catalyst for economic development especially in emerging and developing economies. While previous research has found different effects from foreign direct investments in different countries this study aims to explore the varying effects of FDI in Serbia and Montenegro. The study focuses on how FDI influences key economic indicators, specifically GDP per capita and employment rates, in the context of their aspirations to join the European Union (EU). Employing a comparative approach, the thesis examines the differing trajectories of Montenegro and Serbia in utilizing FDI for economic advancement. The research reveals that while Serbia shows significant positive correlation between FDI and both GDP per capita and employment rates, Montenegro displays no significant relationship in these aspects.

1 NĂ€sta sida ->